

Juryns motivering:
Kosterfjordsmodellens upphovsmän
Reglering av räkfisket för att skydda unika naturvärden i Kosterfjorden, Norra Bohuslän, är ett första exempel i Sverige på lokalförvaltning som genomförts och prövats med lyckat resultat under ett par säsonger. De sex pristagarna får alla utmärkelsen Kungsfenan för sina personliga insatser i att utveckla Kosterfjordsmodellen och för sin vilja att genom förhandling istället för konflikt komma ur en låst situation. Juryn har beslutat att de tre tjänstemännen som inom ramen för sina ordinarie arbetsuppgifter utfört ett föredömligt bra jobb på lika villkor med övriga får dela äran av priset, medan de två yrkesfiskarena som utanför sin yrkesutövning gjort stora insatser för att hitta en lösning får dela prissumman 300 000 kronor.
Fiskeriförvaltning och miljöskydd präglas idag internationellt såväl som nationellt av regleringar som införs av centrala myndigheter. I Kosterfjorden har en mycket framkomlig väg varit att genom lokalt förankrad förvaltning ta tillvara berörda parters kompetens och lokala kunnande. Idag finns ett fåtal exempel på lokal förvaltning inom fiske och kustplanering, och ännu färre exempel på när yrkesutövare, myndigheter och forskning tillsammans tagit fram en fungerande lösning.
Bakgrunden var ett förslag från Naturvårdsverket att införa ett marint naturreservat i Kosterfjorden för att skydda de unika marina naturvärdena; det riskerade dock samtidigt att stoppa det betydelsefulla fisket av räka i fjorden. Efter en inledande fas av ömsesidig oförståelse och frustration tog pristagarna initiativ till en diskussion med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Genom förhandlingar under två års tid gjordes en systematisk genomgång av skyddsvärda arealer och områden av stor betydelse för fisket. Slutligen nåddes en uppgörelse med total fredning av sex olika områden men möjligheter till fiske i övriga områden. I uppgörelsen låg också att fisket skulle genomföras med mindre trålar och utsortering av fisk som bifångst.